fredag 23 mars 2018

Judendomen (minikurs)





Judendomen 



Judarna i världen. 
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Det finns sammanlagt ca 16 miljoner judar i världen. Större judiska grupper finns i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan dubbelt så många judar som i Israel. I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar. I Israel finns det knappt 6 miljoner judar. Ur judendomen har religionerna kristendomen och islam bildats.



Abraham.
Judarnas historia började för över 4 000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak).

 I Bibeln berättas det om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk. Gud sade till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land (nuvarande Israel eller Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna, som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen.

Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag. Abraham och hans ättlingar gav upphov till Israels tolv stammar.



Mose.
Judendomens egentlige grundare hette Mose. Ibland markerar judarna det genom att man ibland kallar sig för mosaiska trosbekännare i stället för judar.  Mose levde på 1500-talet f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag att leda sitt folk ur Egypten, där de levde i slaveri. Generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud, därför hamnade de bland annat i slaveri i Egypten.Under ökenvandringen mötte han Gud på berget Sinai. På berget Sinai slöt Gud ett nytt förbund med judarna. Där fick han ta emot en lag av Gud. Dess kärna var det som kallas tio Guds bud. Fortfarande har de flesta av jordens kulturer sin grund i dessa budord. Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de regler Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.



Den judiska tron. 
Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Judarna anser inte att Jesus var Messias. De väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska bringa evig fred.



Vem är jude?
Vilka är egentligen judar? Denna fråga har vållat många debatter. En definition säger att den person som bekänner sig till den judiska religionen är en jude. Enligt ortodox uppfattning ska var och en som har en judisk mor räknas som jude, även om den personen inte själv är religiös.



De heliga skrifterna. 
Den judiska Bibeln innehåller de fem Moseböckerna, som bland annat beskriver Mose liv och verk. Den kallas Tora och det är här grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad. I Toran finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god.



En annan viktig skrift är Talmud.
Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tora. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns det hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

I Talmud finns massor av regler som de renläriga judarna (ortodoxa) följer. Det är t.ex. förbjudet att göra upp eld under sabbaten eller att koka mat. Inte heller får man rosta bröd, för då bryter man mot eldförbudet. Man får inte skriva något, inte ens en namnunderskrift. Talmud säger att man bara får skriva två bokstäver på sabbaten.



Judisk mat.
Judarna följer gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från växtätande djur.

Reglerna är mycket klara.
De ska vara idisslare och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare.  Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte var bedövade då de slaktas.

Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött från utlandet.  Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod anses inte vara rent kött eftersom djuret då inte betraktas som ett dött djur. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.



Frågor.
1. Hur många judar finns det i världen? 2. Nämn fakta om Abraham. 3. Varför är Moses så viktig? 4. Nämn fakta om den judiska tron. 5. Vem är jude? Förklara. 6. Nämn fakta om de heliga skrifterna. 7. Nämn fakta om maten.



Synagogan. 
Synagogan är en lokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta. Det viktigaste i synagogan är arken, det är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem. Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa





Olika former av judendom.
Judarna kan indelas i tre olika grupper. De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla Torans regler. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar.

En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat.



Reformjudar ser positivt på förändringar. De följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga.



De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.


Böner.
En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner. Toraläsningen är tillrättalagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också läsa ur den första boken. Så fortsätter det från år till år. Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. Gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste 2 000 åren.



Sabbaten.
Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen.Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.



Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, ljus och sabbatsbröd.

Sabbatsljusen skall tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen skall också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden shalom shalom, som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.



Efter detta bryter pappan i huset ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.



Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man har tid att umgås med varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna. Allt onödigt är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro.Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra.



Judiska påsken.
Pesach, den judiska påsken, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen ur slaveriet i Egypten för mer än 3 000 år sedan. Påskhögtiden inleds med sedermåltiden, som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. På bordet ska det också finnas vin och osyrat bröd.



Gud.
Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Kärleken till nästan har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull.

Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje. Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är dock livet före döden som är det väsentliga för dem, eftersom den värld som Gud har skapat är god, och då bör inte människorna avstå från livets goda.



Frågor: 8. 
Nämn fakta om synagogan. 9. Vilka olika former av judendom finns det? 10. Nämn fakta om bönerna. 11. Nämn fakta om sabbaten. 12. Varför firas påsken? 13. Hur uppfattar judarna Gud?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar